Regelverk
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). Samtliga tillämpade redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med 2007.
Eftersom moderbolaget är ett bolag inom EU tillämpas bara av EU godkända IFRS. Koncernredovisningen är vidare upprättad i enlighet med svensk lag genom tillämpning av rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner från Rådet för finansiell rapportering. Inga nya eller förändrade standarder har tillämpats vid upprättandet av 2008 års finansiella rapporter.
Moderbolagets årsredovisning är upprättad i enlighet med svensk lag och med tillämpning av rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer från Rådet för finansiell rapportering. Detta innebär att IFRS värderings- och upplysningsregler tillämpas med de avvikelser som framgår av avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.
Underlag för upprättande av koncernredovisningen
Koncernredovisningen har upprättats på basis av historiska anskaffningsvärden, med undantag för investeringar i skog och andra biologiska tillgångar, derivat och vissa finansiella tillgångar vilka värderats till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernredovisningen presenteras i svenska kronor (SEK) och alla värden avrundas till närmaste miljon utom när annat anges.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar koncernens räkenskaper per den 31 december varje år. Dotterbolagens räkenskaper upprättas för samma redovisningsår som moderbolaget i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga bolag i vilka moderbolaget kontrollerar mer än 50% av röstetalet eller på annat sätt har bestämmande inflytande.
Dotterbolag konsolideras från och med den dag då kontrollen överförs till koncernen och upphör att konsolideras den dag då kontrollen skiljs från koncernen. När kontrollen över ett dotterbolag upphört inkluderas dotterbolagets resultat endast för den del av redovisningsåret under vilken koncernen hade kontroll över dotterbolaget.
Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet av dotterbolagsaktierna och verkligt värde på identifierbara tillgångar och skulder i dotterbolaget vid förvärvstillfället redovisas som goodwill.
Transaktioner mellan koncernföretag, balansposter och orealiserade vinster på transaktioner mellan företag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, såvida inte transaktionen påvisar behovet av att skriva ned den överförda tillgången.
Minoritetsintressen
Minoritetsintressen, vilka utgörs av den vinst- eller förlustandel och de nettotillgångar i koncernföretag som inte tillkommer moderbolagets aktieägare, redovisas som en särskild post i koncernens eget kapital. I koncernens resultaträkning ingår minoritetens andel i redovisat resultat.
Valutaomräkning
Moderbolagets och dess svenska dotterbolags funktionella valuta och rapporteringsvaluta är svenska kronor (SEK). Transaktioner i utländska valutor redovisas i respektive bolags funktionella valuta till den växelkurs som gäller på transaktionsdagen. Koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor genom att använda balansdagens kurser. Realiserade och orealiserade kursvinster/förluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser på finansiella fordringar och skulder i utländsk valuta redovisas bland finansiella poster.
På balansdagen omräknas de dotterbolags tillgångar och skulder som inte har samma funktionella valuta som moderbolaget till koncernens rapporteringsvaluta till balansdagens kurs. Resultaträkningar för dotterbolag som inte har samma funktionella valuta som moderbolaget omräknas med ett genomsnitt av årets valutakurser. De valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen förs direkt till en separat komponent i eget kapital. Vid avyttring av ett utländskt bolag förs den uppskjutna ackumulerade omräkningsdifferensen inkluderad i eget kapital för det utländska bolaget till koncernens resultaträkning.
Långfristiga monetära mellanhavanden mellan moderbolag och dotterbolag kan anses representera en utvidgning eller reduktion av moderbolagets nettoinvestering i dotterbolaget. Kursdifferenser som uppkommer på sådana mellanhavanden redovisas i koncernen direkt mot eget kapital.
Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar med begränsad livslängd upptas till anskaffningskostnad och redovisas därefter med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt baserat på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod.
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel i det förvärvade dotterbolagets/intressebolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill vid förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod inklusive goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov.
Materiella och biologiska tillgångar
Fastigheter, anläggningar och inventarier redovisas netto efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt baserat på tillgångarnas anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Tillgångarnas restvärden, nyttjandeperioder och metoder prövas vid utgången av varje räkenskapsår och justeras vid behov.
Skog och andra biologiska tillgångar redovisas till sitt verkliga värde.
Värdeminskning
Tillgångar prövas med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. För att bedöma nedskrivningsbehovet grupperas tillgångarna i kassagenererande enheter. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet.
Finansiella instrument
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när fakturan skickas. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om fakturan ännu inte mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Förvärv och avyttringar av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången, förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper då likviddagsredovisning tillämpas.
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar, med undantag för lånefordringar och kundfordringar, värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Marknadspriset som används är den på balansdagen sista avgivna köpkursen. För bolag med två aktieslag används det mest likvida aktieslagets marknadskurs.
Verkligt värde avseende andra finansiella instrument fastställs med ledning av de metoder som i varje enskilt fall antas ge den bästa uppskattningen av verkligt värde. För tillgångar och skulder med förfall inom ett år antas nominellt värde justerat för ränta och premier ge en god approximation av verkligt värde.
Intressebolag
Företag i vilka koncernen har ett betydande inflytande och som inte är dotterbolag räknas som intressebolag.
I enlighet med IAS 28 punkt 1 värderas noterade och onoterade innehav i intressebolag inom affärsområdena Noterade Kärninnehav och Nya Investeringar till verkligt värde. För att fastställa verkligt värde på andelar i intressebolag används samma metoder som för finansiella instrument.
Övriga onoterade intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Intressebolagens bokslut justeras före beräkning av resultatandelar i enlighet med Kinneviks redovisningsprinciper.
Justering för internvinster uppkomna i transaktioner med intressebolagen sker vid beräkning av resultat- och kapitalandelarna. Upplösning av sådana internvinster sker i takt med realisering genom extern försäljning av tillgången i fråga och/eller reducering av Kinnevikkoncernens ägarengagemang i intressebolaget.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och andra fordringar är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som inte är noterade på en aktiv marknad. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde genom användning av effektivräntemetoden. Med denna beräknas den räntesats som krävs för att diskontera förväntade inbetalningar under det finansiella instrumentets bedömda löptid.
Kundfordringar, som i allmänhet förfaller till betalning efter 30-90 dagar, redovisas till fakturerat belopp med avdrag för bedömd eventuell förlustrisk. En uppskattning av osäkra fordringar görs när det inte längre är sannolikt att hela beloppet kan drivas in. Osäkra fordringar skrivs bort när förlusten är konstaterad.
Kundfordringar avser ett större antal kunder i främst Sverige och övriga Europa. Koncernen handlar endast med väletablerade och kreditvärdiga motparter, vilket minskar kreditrisken.
Kreditrisker avseende koncernens övriga finansiella tillgångar, som omfattar bland annat likvida medel, utgörs av risken för utebliven betalning från motparten. Den maximala risken motsvaras av de finansiella instrumentens redovisade värden.
Finansiella skulder
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades när skulden togs upp. Det innebär att över- och undervärden liksom direkta kostnader i samband med upptagande av lån periodiseras över skuldens löptid.
Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år.
Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.
Verkligt värde för finansiella instrument
Finansiella anläggningstillgångar värderas till verkligt värde. Övriga finansiella tillgångars och skulders redovisade värden överensstämmer i allt väsentligt med verkliga värden.
Derivat och säkringsredovisning
Koncernens derivatinstrument utgörs i huvudsak av terminskontrakt för att täcka risker för elprisförändringar. Samtliga derivat redovisas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändring på derivat som är att klassificera som en kassaflödessäkring redovisas över eget kapital och återförs till resultaträkningen i den takt som det säkrade kassaflödet påverkar resultatet. Eventuell ineffektiv del i värdeförändringen redovisas direkt i resultaträkningen.
Varulager
Råvarulager, förbrukningsmaterial, pågående arbete och färdigvaror värderas till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärde. Varulagret värderas enligt principen först in först ut.
Avverkningsrätter, det vill säga kostnaden för förvärv av rättighet att avverka skog på mark som koncernen ej äger, värderas till anskaffningskostnad och kostnadsförs när motsvarande virke används i produktion eller säljs. Avverkningsrätter omklassificeras som råvara (massaved och timmer) när skogen avverkas grundat på förhållandet mellan avverkningsrätternas återstående bokförda värde och uppskattad volym av återvinningsbart virke.
Anskaffningsvärde för varulager inkluderar inköpspris, importtullar och andra skatter (utom mervärdesskatt), samt kostnad för transport, hantering och övrigt som direkt kan hänföras till inköpet. Leverantörsrabatter och andra liknande poster dras av vid beräkning av anskaffningsvärdet.
Nettoförsäljningsvärdet motsvarar det uppskattade försäljningspriset vid normala affärsförhållanden, med avdrag för bedömda kostnader för att genomföra försäljningen.
Ersättningar till anställda
Pensionsutfästelser redovisas som skuld i balansräkningen. Skulden beräknas med utgångspunkt från företagsspecifika aktuariella antaganden där bland annat bedömda framtida lönejusteringar beaktas.
Koncernen har en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare försäkrade i Alecta (ITP-planen). Tillgång saknas till tillräcklig information, som gör det möjligt att redovisa koncernens proportionella andel av den förmånsbestämda förpliktelsen och av de förvaltningstillgångar och kostnader som är förbundna med planen. Därför redovisas planen som avgiftsbestämd, vilket innebär att erlagda premier redovisas som en kostnad.
Koncernen har härutöver en förmånsbestämd pensionsplan avseende anställda i Sverige. Kostnaden för att tillhandahålla förmåner i enlighet med denna plan fastställs genom den så kallade "PUCM-metoden" (Projected Unit Credit Method) på basis av aktuariella antaganden. Avvikelser mot faktisk pensionskostnad och avkastning utgör aktuariella vinster och förluster. Alla aktuariella vinster och förluster, med tillägg för eventuell löneskatt, förs direkt mot eget kapital.
Aktierelaterade ersättningar
Kinnevik har ett aktiesparprogram för vilket det verkliga värdet, beräknat vid värderingstidpunkten, på de tilldelade aktierelaterade instrumenten kostnadsförs över intjänandeperioden och redovisas direkt mot eget kapital. Kostnaden baseras på koncernens bedömning av hur många aktier som kommer att tilldelas. Verkligt värde omvärderas varje balansdag för beräkning av sociala kostnader som kostnadsförs löpande över intjänandeperioden i respektive bolag.
Övriga avsättningar
Avsättningar redovisas i de fall koncernen har en legal eller informell förpliktelse eller skyldighet enligt avtal att fullgöra ett åtagande, det är sannolikt att en betalning eller annan form av gottgörelse krävs för att reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar redovisas till diskonterat nuvärde när tidshorisonten överstiger två år. En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har presenterat en detaljerad plan för åtgärdernas genomförande och planen kommunicerats till berörda parter och en välgrundad förväntan är skapad.
Intäktsredovisning
Varuförsäljning
Intäkter från försäljning av varor redovisas, med avdrag för returer och leveransrabatter, när betydande risker och nyttjanderätten till varorna överförts och kan värderas på ett tillförlitligt sätt.
Tillhandahållande av tjänster
Intäkter från serviceverksamhet redovisas när tjänsterna tillhandahålles kunden efter avdrag för rabatter.
Ränta
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas baserat på de finansiella tillgångarnas fastställda värden.
Mottagen utdelning
Mottagen utdelning redovisas när aktieägarnas rätt till erhållande av utdelning har fastställts.
Kostnader för forskning och utveckling
Forsknings- och utvecklingskostnader resultatförs under det år de uppkommer, såvida inte bolaget kan påvisa att utgiften kommer kunna generera framtida ekonomisk nytta.
Marknadsföringskostnader
Reklamkostnader och andra marknadsaktiviteter kostnadsförs löpande.
Skatt
Total skatt, vilken belastar årets resultat, utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterbolag, som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid, beaktas ej. Obeskattade reserver delas i koncernredovisningen upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Uppskjutna skattefordringar i avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skattebetalningar i framtiden.
Utbetalda utdelningar
För sakutdelningar redovisas nettotillgångarnas bokförda värde som utdelning. Kontantutdelningar till aktieägare redovisas under den redovisningsperiod som utdelningen beslutas.
Leasing
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasinggivaren till leasingtagaren, oavsett om den legala äganderätten tillfaller leasinggivaren eller leasingtagaren. Tillgångar som innehas under finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar och åtaganden för framtida betalningar redovisas som skuld i balansräkningen. Alla övriga hyresavtal som inte uppfyller förutsättningarna att klassificeras som finansiella anses vara operationell leasing. Leasingavgifter enligt operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, även om betalningsplanen avviker.
Kassaflödesanalys
Vid upprättande av kassaflödesanalys i moderbolaget och koncernen inkluderas kassa och bank samt placeringar med en ursprunglig löptid om högst tre månader bland likvida medel. Bokfört värde av dessa tillgångar motsvarar marknadsvärde.
Nya redovisningsregler
Följande standarder och förändringar i standarder, gällande från den 1 januari 2009 eller senare, har inte tillämpats för 2008. Endast IAS 23 och IAS 27 samt ändringar i IFRS 3 nedan förväntas medföra någon effekt på koncernredovisningen utöver utökade tilläggsupplysningar:
- IFRS 8 om segmentrapportering innebär att rapporteringen utgår från företagsledningens interna indelning och tillämpade redovisningsprinciper (från och med 2009).
- Ändringar i IAS 1 innebär vissa förändringar i de finansiella rapporter som presenteras. För Kinnevik innebär det att en egetkapitalräkning ska presenteras. Vidare ställs i vissa situationer krav på att två jämförelseår presenteras i balansräkningen (från och med 2009).
- IAS 23 innebär att lånekostnader som är direkt hänförliga till investeringar som tar tid att färdigställa skall kapitaliseras (från och med 2009).
- Ändringar i IFRS 3 medför ett antal förändringar i redovisningen av rörelseförvärv vilket kommer att påverka storleken på redovisad goodwill, rapporterat resultat i den perioden som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade resultat (från och med 2010).
- IFRIC 16 avseende säkringar av investeringar i utländsk verksamhet (från och med 2009, ännu ej godkänd).
- Ändringar i IAS 27 medför att förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte tappar bestämmande inflytande, redovisas som eget kapitaltransaktioner (från och med 2010).
De tolkningar av standarder som har utgjorts av IFRIC men ännu inte trätt i kraft (IFRIC 7-IFRIC 12) bedöms inte vara tillämpliga för Kinneviks verksamhet.
Väsentliga bedömningar och antaganden
Vid upprättande av års- och koncernredovisningen görs bedömningar och antaganden som påverkar redovisning och tilläggsupplysningar. Nedan följer en sammanfattning av väsentliga bedömningar från styrelse och företagsledning vid tillämpningen av IFRS samt antaganden och uppskattningar som till sin natur är svårbedömda.
Enligt IAS 28, som behandlar redovisning av innehav i intressebolag, kan Kinnevik redovisa innehaven till verkligt värde via resultaträkningen eller enligt kapitalandelsmetoden. Styrelsen och företagsledningen har bedömt att en redovisning till verkligt värde via resultaträkningen bäst återspeglar hur koncernen följer och utvärderar intressebolagsinnehaven. Innehav i intressebolag redovisas således till verkligt värde i balansräkningen varvid värdeförändringen påverkar årets resultat. Kinneviks redovisade resultat och eget kapital påverkas därmed primärt av förändringar i marknadsvärdena på innehaven och endast indirekt av redovisade resultat hos intressebolagen till skillnad mot en redovisning baserad på kapitalandelsmetoden.
Aktuariella och andra antaganden samt uppskattningar vid beräkning av avsättningar för pensioner (Not 19) samt övriga avsättningar (Not 20) kan ha en betydande inverkan på redovisningen. De antaganden som används baseras på historiska erfarenheter, marknadsinformation samt praxis och prövas löpande.