Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker är centraliserad till Kinneviks finansfunktion och bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Koncernen har en modell för riskhantering, vilken syftar till att identifiera, kontrollera och reducera risker. Rapportering av identifierade risker och hantering av dessa sker en gång per kvartal till Kinneviks styrelse.
Kinnevik är exponerat mot finansiella risker främst avseende:
– Aktiekursförändringar, det vill säga värdeförändring i den noterade aktieportföljen.
– Ränteförändringar till följd av förändringar i marknadsräntor.
– Valutakurser bestående av transaktionsexponering och omräkningsexponering.
– Likviditet och refinansiering, det vill säga risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån skall omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.
Aktiekursrisk
Kinneviks strategi är att aktivt vara delaktig i de bolag koncernen investerar i. Verksamheten består bland annat i förvaltning av en aktieportfölj med betydande investeringar i ett mindre antal noterade bolag. Det innebär att portföljen är koncentrerad till ett litet antal bolag vilket gör att avkastningen är beroende av hur dessa bolag och deras respektive industrier utvecklas. Genom att vara en aktiv ägare kan avkastningen maximeras och riskerna kontrolleras.
Koncernens tillgångar är, genom ägandet av aktier i olika bolag som bedriver verksamhet i mer än 60 länder, indirekt exponerade mot politisk risk. Av marknadsvärdet på Kinneviks totala tillgångar på cirka 65 miljarder kronor per 31 december 2010 var över 50% exponerade mot tillväxtmarknader i Latinamerika, Afrika söder om Sahara, Ryssland och Östeuropa.
Den koncentrerade aktieportföljen innebär att det finns en betydande likviditetsrisk i portföljen i den meningen att det är svårt för Kinnevik att utan kurspåverkan under en begränsad tid göra betydande förändringar i portföljens sammansättning.
Delar av aktieportföljen används som säkerhet för Kinneviks lån från banker. Per 31 december 2010 var 10% (30%) av aktieportföljen använd som säkerhet för koncernens lån, se vidare under not 26.
Aktiekursrisken i Kinneviks portfölj kan illustreras med att en procents förändring av kurserna på samtliga noterade aktieinnehav per 31 december 2010 skulle ha påverkat resultat och eget kapital med 515 Mkr.
Ränterisk
Kinneviks policy är att hålla en kort räntebindning eftersom bolagets uppfattning är att kort räntebindning leder till lägre räntekostnad över tiden. Koncernen har ingen upplåning med fast räntebindning längre än tre månader. Per den 31 december 2010 var samtliga Kinneviks skulder till kreditinstitut, 7.182 Mkr, exponerade mot ränteförändringar, varav 6.844 Mkr mot förändringar i Stibor och 338 Mkr mot förändringar i Euribor. En ökning av de korta marknadsräntorna skulle inom tre månader ha full effekt på Kinneviks räntekostnad. En ökning av den genomsnittliga räntan med 1% skulle ha påverkat resultatet med 72 Mkr. Kinnevik anser sig kunna hantera tillfälliga negativa förändringar i den underliggande räntan tack vare tillgången till ett positivt kassaflöde från Korsnäs, men följer risken för att kunna hantera eventuella konsekvenser en kraftig räntehöjning skulle ha på verksamheten.
Valutarisk
Transaktionsexponering
Koncernens intäkter och rörelsekostnader uppstår huvudsakligen i SEK och EUR. Koncernens policy är att sträva mot matchning av intäkter och kostnader i samma valuta. Nettoflödet av koncernens in- och utflöden i utländsk valuta uppgick under året till ett netttoinflöde om cirka 600 Mkr (600 Mkr), vilket främst består av EUR. Koncernens policy är att inte säkra denna transaktionsexponering, med motivet att det
är ett jämnt löpande nettoinflöde av utländsk valuta som även med kurssäkring över tiden skulle påverkas av kursförändringar. Dock har Kinnevik möjlighet att kurssäkra enstaka transaktioner där valutarisken är av stor betydelse. Den 31 december 2010 hade Kinnevik inga utestående terminskontrakt.
En förändring av EUR/SEK-kursen med +/-5% skulle påverkat koncernens resultat 2010 med cirka +/-30 Mkr.
Omräkningsexponering
Omräkningsexponering uppstår vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultat och eget kapital till svenska kronor samt i den mån sysselsatt kapital inom koncernen och dess finansiering är i olika valutor. Kinneviks policy är att via extern upplåning i olika valutor finansiera sysselsatt kapital i samma valuta. Ifall detta ej är möjligt och betydande tillfälliga valutaexponeringar finns, ger koncernens finanspolicy möjlighet att använda valutasäkringar. Per den 31 december 2010 fanns inga sådana utestående terminskontrakt. Omräkningsexponering som uppstår till följd av omräkning av utländska dotterbolags resultat och eget kapital säkras inte då detta inte anses vara av materiell betydelse för Kinnevik. En förändring av PLN/SEK kursen med 5% skulle ha påverkat koncernens nettotillgångar med 9 (9) Mkr per den 31 december 2010. En förändring av LVL/SEK kursen med 5% skulle ha påverkat koncernens nettotillgångar med 7 (7) Mkr per samma datum. En förändring av EUR/SEK- eller USD/SEK-kursen skulle inte ha haft någon materiell påverkan på koncernens nettotillgångar.
Förutom den omräkningsexponering som finns inom de rörelsedrivande dotterbolagen är Kinnevik indirekt exponerad mot valutakursrisker genom sitt ägande av aktier i noterade bolag med utländsk verksamhet som till exempel Millicom, Tele2 och MTG. Den främsta valutakursrisken finns i Millicom, ett bolag som redovisas i USD och har sin huvudnotering i USA samt bedriver verksamhet i Latinamerika och Afrika. Per den 31 december 2010 uppgick det redovisade värdet av Kinneviks aktier i Millicom till 24.309 Mkr.
Likviditets- och refinansieringsrisk
Kinneviks likviditetsrisk begränsas genom att en stor del av tillgångarna utgörs av noterade aktier. Per 31 december 2010 fanns dessutom likvida medel och beviljade tillgängliga, ej nyttjade kreditramar om 4.923 Mkr.
Kinneviks refinansieringsrisk begränsas dels genom att ha lånefaciliteter från ett antal olika banker som förfaller vid olika tidpunkter och dels genom att sträva efter att refinansiera dessa minst sex månader innan förfall. Per 31 december 2010 uppgick de totala låneramarna från kreditinstitut till 11.955 (11.915) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid om 3,2 (1,8) år.