Risker och riskhantering

Koncernens finansiering och hantering av finansiella risker är centraliserad till Kinneviks finansfunktion och bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy. Koncernen har en modell för riskhantering, vilken syftar till att identifiera, kontrollera och reducera risker. Rapportering av identifierade risker och hantering av dessa sker en gång per kvartal till Kinneviks styrelse.

Kinnevik är exponerat mot finansiella risker främst avseende:

– aktierisk, det vill säga värdeförändring i den noterade aktieportföljen

– ränterisk till följd av förändringar i marknadsräntor

– valutarisk bestående av transaktionsexponering och omräkningsexponering

– likviditets- och refinansieringsrisk, det vill säga risken att kostnaden blir högre och finansieringsmöjligheterna begränsade när lån skall omsättas samt att betalningsförpliktelser inte kan uppfyllas som en följd av otillräcklig likviditet.

Kinneviks strategi är att aktivt vara delaktig i de bolag koncernen investerar i. Verksamheten består bland annat i förvaltning av en aktieportfölj med betydande investeringar i ett mindre antal noterade bolag. Det innebär att portföljen är koncentrerad till ett litet antal bolag vilket gör att avkastningen är beroende av hur dessa bolag och deras respektive industrier utvecklas. Genom att vara en aktiv ägare kan avkastningen maximeras och riskerna kontrolleras.

Koncernens tillgångar är, genom ägandet av aktier i olika bolag som bedriver verksamhet i mer än 60 länder, exponerad mot politisk risk. Av marknadsvärdet på Kinneviks totala tillgångar på cirka 36 miljarder kronor per 31 december 2008 var över 50% exponerade mot tillväxtmarknader i Latinamerika, Afrika, Ryssland och Baltikum.

Den koncentrerade aktieportföljen innebär att det finns en betydande likviditetsrisk i portföljen i den meningen att det är svårt för Kinnevik att utan kurspåverkan under en begränsad tid göra betydande förändringar i portföljens sammansättning.

Delar av aktieportföljen används som säkerhet för Kinneviks lån från banker. Per 31 december 2008 var 50% (16%) av aktieportföljen använd som säkerhet för koncernens lån, se vidare under Not 24.

Aktiekursrisken i Kinneviks portfölj kan illustreras med att en procents förändring av kurserna på samtliga noterade aktieinnehav per 31 december 2008 skulle ha påverkat resultat och eget kapital med 245 Mkr.

Kinneviks policy är att hålla en kort räntebindning eftersom bolagets uppfattning är att kort räntebindning leder till lägre räntekostnad över tiden. Koncernen har ingen upplåning med fast räntebindning längre än tre månader. Per den 31 december 2008 var samtliga Kinneviks skulder till kreditinstitut, 8.963 Mkr, exponerade mot ränteförändringar, varav 8.418 Mkr mot förändringar i Stibor, 328 Mkr mot förändringar i Euribor och 217 MKr mot förändringar i Libor USD. En ökning av de korta marknadsräntorna skulle inom tre månader ha full effekt på Kinneviks räntekostnad. En ökning av den genomsnittliga räntan med 1% skulle ha påverkat resultatet med 90 Mkr. Kinnevik anser att eventuella räntehöjningar hanteras väl med i första hand operativt kassaflöde från Korsnäs och i andra hand utdelning från, belåning eller försäljning av noterade aktier.

Koncernens intäkter och rörelsekostnader uppstår huvudsakligen i SEK och EUR. Koncernens policy är att sträva mot matchning av intäkter och kostnader i samma valuta. Nettoflödet av koncernens in- och utflöden i utländsk valuta uppgick under året till ett netttoinflöde om cirka 800 Mkr (1.200 Mkr), vilket främst består av EUR. Koncernens policy är att inte säkra denna transaktionsexponering genom till exempel terminskontrakt, med motivet att det är ett jämnt löpande nettoinflöde av utländsk valuta som även med kurssäkring över tiden skulle påverkas av kursförändringar. En förändring av EUR/SEK kursen med 10 öre skulle påverkat koncernens resultat 2008 med cirka 6 Mkr.

Omräkningsexponering uppstår vid omräkning av de utländska dotterbolagens resultat och eget kapital till svenska kronor samt i den mån sysselsatt kapital inom koncernen är finansierat i annan valuta än det sysselsatta kapitalet i respektive bolag. Kinneviks policy är att, via extern upplåning i olika valutor, finansiera sysselsatt kapital i samma valuta. Ifall detta ej är möjligt och betydande tillfälliga valutaexponeringar finns, ger koncernens finanspolicy möjlighet att använda valutasäkringar. Per den 31 december 2008 fanns inga utestående terminskontrakt. Omräkningsexponering som uppstår till följd av omräkning av utländska dotterbolags resultat och eget kapital säkras inte då detta inte anses vara av materiell betydelse för Kinnevik. En förändring av PLN/SEK kursen med 10 öre skulle ha påverkat koncernens nettotillgångar med 2 Mkr per den 31 december 2008. En förändring av LVL/SEK kursen med 10 öre skulle ha påverkat koncernens nettotillgångar med 1 Mkr per samma datum.En förändring av EUR/SEK eller USD/SEIK kursen skulle inte ha haft någon materiell påverkan på koncernens nettotillgångar.

Förutom den omräkningsexponering som finns inom de rörelsedrivande dotterbolagen är Kinnevik indireklt exponerad mot valutakursrisker genom sitt ägande av aktier i noterade bolag med utländsk verksamhet som till exempel Millicom, Tele2 och MTG. Den främsta valutakursrisken finns i Millicom, ett bolag som redovisas i USD och är noterat i USA samt bedriver verksamhet i Latinamerika, Asien och Afrika. Per den 31 december 2008 uppgick det redovisade värdet av Kinneviks aktier i Millicom till 13.432 Mkr.

Kinneviks likviditetsrisk begränsas genom att en stor del av tillgångarna utgörs av noterade aktier. Per 31 december 2008 fanns dessutom likvida medel och beviljade tillgängliga, ej nyttjade kreditramar om 2.031 Mkr.

Kinneviks refinansieringsrisk begränsas dels genom att ha lån från ett antal olika banker som förfaller vid olika tidpunkter och dels genom att sträva efter att refinansiera lånen minst sex månader innan förfall. Per 31 december 2008 uppgick de totala låneramarna från kreditinstitut till 10.485 (11.357) Mkr och hade en genomsnittlig återstående löptid om 2,2 (3,1) år. I februari 2009 har kreditfaciliteter om 1.550 Mkr som skulle ha löpt ut under 2009 förlängts i ytterligare 3 år.