1980. Svenska Traktor AB och Toyota Autoimport AB med dotterbolaget AB A Wiklund förvärvas. Dessa bolag, tillsammans med de sedan tidigare ägda bolagen Motorami AB, Sveriges största GM-återförsäljare, och Motorami Maskin AB bildar en enhet och redovisas under samlingsnamnet Svenska Motor AB (SMA). Verksamheten i SMA omfattar handel med truckar, entreprenadmaskiner och motorer såväl som import av Toyotabilar samt återförsäljarverksamhet.
1981. Svenska Motor AB SMA omorganiseras. Comvik AB lanserar ett nytt modernt mobiltelefonisystem. Marknadsintroduktionen fördröjs dock av ett utökat monopolanspråk från Televerket som syftar till Comvik ABs nedläggning. Regeringsrätten avgör frågan till Comvik ABs fördel.
1982. AB Sveatrade, svensk generalagent för bland annat Atila (grävmaskiner) och JCB (traktorgrävare), förvärvas. Vidare erhålls generalagenturen för Toshiba Seiki Company Ltds industrirobotar. Inom Mellersta Sveriges Lantrbruk AB avyttras Gamlegården och i stället påbörjas förvärvet av Svedberga egendom i Skåne. Comvik AB har nu upprättat ett nästan rikstäckande radionät.
1983. Kinnevik blir ett dotterbolag till Fagersta AB och avförs från börsen. Skånska Cementgjuteriet (numera Skanska) iscensätter en corner-affär genom den så kallade Midnattsräden. Resultatet blir att Kinnevik säljer Sandvik AB men behåller och stärker Korsnäs. Året därpå medverkar Kinnevik mycket aktivt till rationaliseringen av den svenska specialstålindustrin.
1984. Techvik AB etableras. Bolagets affärsområde är utveckling, tillverkning och försäljning av kvalificerade elektronikprodukter. Den svenska specialstålindustrin rationaliseras och ett samarbete sedan 20 år tillbaka mellan de svenska tillverkarna upphör. Halmstads Järnverks AB och Forsbacka Jernverks AB lyckas väl i den nya konkurrenssituationen.
1985. Bolaget namnändras till Industriförvaltnings AB Kinnevik. Ett satellitsystem för TV-distribution står klart. Kinnevik spelar en avgörande roll för att ASTRA-satelliterna blir verklighet. 1980-talets senare hälft präglas av stark nyetablering och hård kamp mot tele-, radio- och TV-monopolen. Invik & Co. AB bildas genom riktad emission till aktieägarna.
1986. Kreditkorts- och betalningssystem införs. NetCom grundas. Invik växer från fyra till 12 anställda, fyra rörelsegrenar etableras. Inviks aktier noteras på den så kallade presslistan.
1987. Lokala kabel-TV-nät lanseras, utgivning av tidskrifter startar, bland annat månadstidningen Z som ruskar om rejält i det svenska presslandskapet. Nyårsafton 1987 premiärsänder TV3 från London, det första programmet är en show med Magnus Härenstam. Invik blir största enskilda aktieägare i Kinnevik efter förvärv av aktier från Korsnäs.
1988. Fristående TV-produktion startar. Stora investeringar görs i det nya mobilnätet. Regeringen fattar beslut om att konkurrensen på den nya marknaden ska ske på lika villkor. Genom att Stockholms Fondbörs introducerar O-listan förändras förutsättningarna för Transvik ABs, ett dotterbolag till Invik, planerade system för automatiserad värdepappershandel.
1989. Banque Invik S.A. bildas och erhåller erforderlig banklicens för att bedriva rörelse. Comvik GSM AB får tillstånd och frekvenstilldelning att starta ett nytt mobiltelefonisystem i Sverige enligt så kallad GSM-standard. Betal-TV startar. Detta år etableras även så kallad ”home shopping” via TV-shop. Kinneviks telekommunikationsbolag är i täten av den gradvisa avreglering som sker runt om i världen.